Vad gör hon för mig?

 
Visst hör man ibland "du har gjort ett sånt bra jobb med din häst", och "du är verkligen rätt ryttare för denna hästen"? Sjukt rolit att höra!
Men vet ni vad som slog mig idag?
Cille har gjort ett jäkla jobb med mig & hon är verkligen rätt häst för mig.
Men vänta va hur har Cille kunnat göra ett jäkla jobb med mig?
 
Hon lär mig att släppa problem och gå vidare med mitt liv.
För om jag har ett problem så kan jag inte fokusera på både problemet och Cille samtidigt. I stallet väljer jag att fokusera på Cille. Och oftast glömmer jag bort var jag varit så irriterad på när vi är klara.
Cille har räddat J några gånger på så sätt. Ni vet när han glömt något så blir man så sjukt irriterad och undrar hur svårt det ska vara. Ja alla har varit där, och nej detta händer inte varje dag eller varje vecka men lite då och då. Då bjuder Cille oftast på kanon pass och jag glömmer bort vad som hände innan. 
 
Hon lär mig vad tålamod innebär.
Tålamod är ett ord som inte går ihop så bra med mig. 
Men jag måste ha tålamod med Cille. Jag kan inte kräva mer av henne än vad hon kan kräva av mig. 
Jag måste sakta men säkert få henne att förstå vad det är jag vill. Inte alltid det lättaste om man inte kan öppna munnen och berätta för henne, det kan jag ju men hon förstår inte det. 
 
Hon lär mig att vara självkritisk. 
Det är så grymt irriterande när jag är sådär super tydlig och hon ändå inte förstår vad jag menar.
Men är jag då super tydlig? Antagligen inte. 
Hon har lärt mig att granska vad jag gör bra och vad jag behöver jobba på.
Detta är nog en av aneldningarna till varför jag är snabb med att ge mig själv feedback och granska mitt jobb.
 
Hon gör helt enkelt en hel del grejer för mig!

Ny video: hemmaträning med kettelbell

 
 
Min senaste youtube video handlar om hemmaträning.
Jag visar några av de övningar som jag gör när jag tränar benen.
Det enda redskapet jag har är en kettelbell.
 
Det finns många ursäkter till varför man itne hinner träna, men det finns lika många lösningar!
Make it happen.
 
Ni hittar videon HÄR.

Onödig rädsla - eller?

På morgonens power walk lyssnade jag på relationspodden i lugn och ro.
Inget ovanligt hände, Bingo och Katrin pratade om vad som hänt med Anders Borg.
Det enda som va ovanligt va mina hörlurar. 
På powerwalk brukar jag ha minavanligt iphone hörlurar, men såklart har jag lagt dom på ett jätte bra ställe där jag inte hittade dom. Så det fick bli mina marshall lurar som jag brukar ha när jag gymmar. 
 
När jag gick i skogen och funderade på hur fint det va så slog tanken mig, jag hör ju ingeting annat är podden. Även om volymen inte är så hög så hör jag inget annat. 
Tänk om jag inte är själv?
Jag tog av lurarna och såg mig omkring, jodå jag va själv.
Men när jag gick kunde jag inte slå bort känslan, tänk om något skulle hända.
Inte skulle väll något hemskt hända i den lila byn där jag bor? Inte i den fina lilla skogen?
Där ligger ju trotts allt hus runtomkring. 
 
Hur mycket jag än känner att inget kommer att hända. Inget får hända så såg jag mig ändå över axeln några gånger. Visst är det sjukt!? Varför får man det här obehaget och tänk om?
Nu hände inget och allt va jätte bra, men jag blir irriterad över att jag ens fick den känslan. Och att jag inte kunde slå bort tankarna. Varför har det blivit såhär & vad ska vi göra åt det ?
Jag vet att jag inte är ensam om dessa känslor och tankar!
 
Promenaden va jätte mysig och härlig i övrigt!